Det är skillnad på att veta och att tro. En process mot ökad produktion med rätt kvalitet, färre stillestånd och färre reklamationer tar ofta sin början i denna grundläggande strategi – att veta istället för att tro. En detaljerad kompetenskartläggning ger de nödvändiga svaren.

Hur många anställda finns det som har arbetat länge på arbetsplatsen, men som trots det inte lärt sig vissa arbetsmoment som han/hon borde kunna? Och varför har det blivit så? När det gått en viss tid blir det genant att erkänna och blotta sådana brister.

Stora Enso i Nymölla
På Stora Enso i Nymölla producerar man Finpapper, d.v.s. kontors- och dokumentpapper samt papper för tryck av hög kvalitet. Drygt 400 000 ton per år lämnar fabriken, mestadels för export till framförallt Europa. Cirka 800 är anställda och produktionen arbetar i femskift, året runt.

På avdelningen för konvertering skär man ner pappersrullarna till ark i olika storlek samt förpackar och emballerar för leverans. Cirka 180 personer arbetar på här. Avdelningen är lite av en pionjär när det gäller kompetenskartläggning i Nymölla.

–        Man började med Competence Tool i början av 2000-talet, men arbetet fullföljdes inte, berättar Peter Henrysson, kompetensansvarig.

–        Vi satt med ofullständiga listor som inte gav oss den information vi behövde. För att dra nytta av programmet fullt ut måste man ner på detaljnivå och ta reda på vad det verkligen innebär att ha kompetens att köra en viss maskin. Exakt vilka moment måste man behärska? Först då kan man göra relevanta analyser.

Komplex kunskap
Kartläggningen fördjupades och man benade ut fyra kategorier, som kartläggs i detalj:

1)    Kompetens att ställa in och ställa om maskinen.

2)    Kompetens att testa och ta rätt prover för att upprätthålla hög kvalitet.

3)    Kompetens rörande skydds- och säkerhetsrutiner.

4)    Kompetens att utföra underhåll på maskinen.

–        Vi blev lite förvånade över hur komplex kunskap som krävs. En maskinlinje kan exempelvis ha 200 olika justeringsmöjligheter.

Riktade insatser
Efter kartläggningen av kompetenskraven är nästa steg att ta reda på vem i personalen som kan vad. Därefter blir det lätt att se vilket kompetensbehov avdelningen har och planera utbildningsinsatserna efter det.

–        Då kan vi sätta in riktad utbildning på individnivå. Tidigare tog vi för säkerhets skull kanske med alla på en utbildning, men att utbilda personer som redan kan kostar onödigt mycket.

–        När vi vet vem som kan vad, kan vi även använda vår egen personal till att utbilda kollegorna och vi slipper ta in dyra konsulter. En sådan utbildning kommer många gånger närmare verkligheten och känns därför mer relevant och motiverad för personalen.

Ökad trygghet och yrkesstolthet
Både för den enskilde medarbetaren och arbetsledaren är det en ökad trygghet att veta vad som krävs att man har rätt kompetens för uppgiften.

–        Den mentala biten är inte minst viktigt. Att gå till arbetet med en osäkerhetskänsla är inte bra. Kartläggningen för det goda med sig att alla inser att ingen kan allt och man vågar erkänna sina kompetensluckor. Det ger en helt annan kvalitet i medarbetarsamtalen.

–        En annan effekt är att det blir tydligt att det arbete man utför kräver en komplex kompetens och det ökar den egna yrkesstoltheten.

–        För arbetsledaren är det också enklare att hitta rätt ersättare vid frånvaro. Vi kan enkelt och ganska exakt se vilken kompetens ersättaren behöver ha. Det är en trygghet.

Visuellt och lättarbetat
Peter menar att fördelen med Competence Tool jämfört med liknande program är det visuella och att programmet är lättarbetat. Det är exempelvis väldigt enkelt att se gapet mellan befintlig och behövd kompetens i kompetenssrosen.

Tips från Peter
Vi frågade Peter efter tips till dig som står i valet och kvalet.

–        Mitt tips är att verkligen göra hästjobbet att gå ned på detaljnivå om man vill få ut maximalt av verktyget. Då har man skapat ett verktyg som gör stor nytta och det lönar sig i längden. Man måste vara medveten om att det är ett kontinuerligt arbete eftersom man till exempel lägger till och drar ifrån maskiner i verksamheten.

Tillbaka